Tennis, eller "Norska intervaller"

Martin - Magnus 6-1
196/163

En äldre kollega visade mig var skåpet ska stå. Sporten tennis.
Jag hade väldigt roligt samtidigt som jag stundom nådde ashög puls. Glädjen hittad!
Undrar om detta var högsta puls någonsin till å me.

Prylsport

Igår köpte jag det här och därmed kan man säga att jag börjat med en prylsport. Så fort man inte uppnår tänkta höjder kommer man ju alltid tvivla på materielet kan jag tänka mig. Undrar redan varför jag inte kan cykla i åtminstone 50 på platta sträckor. Har även hunnit med första vurpan. Observera att detta var på andra försöket, helt pantad är jag inte. Det var bara det där med att skorna sitter fast i pedalerna som ställde till det lite... (Men det är ganska lätt att vrida loss fötterna från pedalerna.) Var mest oroad över materialskada, men allting intakt.

För övrigt avverkades första tågpasset idag, dvs tåg till Nice, löpning tillbaka. Bra draghjläp av Antibes-veteran, dvs person som är med i klubben och har åldersklassen veteran. Avslut på loppis på Fort Carré, där det såldes en jävla massa skräp och grälades ganska friskt. En potentiell kund öppnade ett tvålpaket och luktade och fick en ganska rejäl utskällning men han hävdade att paketet var öppet. Oklart om det blev deal eller inte...

Lagmarathon

Idag deltog jag alltså i en Ekiden som är en lagmarathon för 6 personer på distanserna: 5km, 10km, 5km, 10km, 5km, 7.195km = 42.195km. Antibes ställde upp med två lag.

Pays de Fayence. Exempel på den svåra terräng som banan bjöd på.

Utnämner detta till första höstdagen. Ösregn och blixtar och dunder på väg till Fayence i granndepartementet le Var där ekidenen ägde rum. Regnet avtog lagom till start. Lantliga omgivningar med hästskitsodör och tuppar som gol längs varje kilometermarkering.

Ganska perfekt löparväder, strax under 20 grader. Sprang den första 10km-sträckan. Två 5km-varv på landsväg som steg 25m.

Exempel på tävlingsdräkt från CPG - Courir en Pays de Grasse. Blev omsprungen av minst ett sånt här linne.

Nästan bara löparklubbar med sedvanligt vackra löparlinnen som deltog vilket gjorde att jag faktiskt inte sprang om en enda person men däremot blev omsprungen av några. Varav en jag låg och flåsade i nacken ett tag för att sen springa om för att slutligen bli förbispurtad.

Persade på 10km, resultattid: 38:18. GPS-tid: 37:43. Lagets "marathon-tid" blev 2:42:42 och ännu en hedrande åttonde plats av ett trettiotal lag.

Förkolnad

Modeordet för att säga att man är trött, på grund av träning alltså, är "carbonisé" som betyder förkolnad. Jag var inte förkolnad igår utan jag hade persikan (la pêche). Man har alltså persikan när man har energi, eller är i form. Tycker det verkar finnas fler sätt att säga att man är i form på franska än svenska. Man kan även ha potatisen (la patate, obs slang för potatis). Och pommes frites såklart (la frite).

Jag slog alltså rekord på 400m igår. Inte världsrekord, bara personligt. Sista varvet av 10. Enligt highscore var det 400m på 1:06, men varvet gick på 1:11 och var 430m långt, ganska mycket omkörningar var orsaken till detta slösaktiga varv.

På söndag är det Ekiden på programmet.

Lunkar på

Ganska många såna här kringelkrok pass nu, ibland i den här miniskogen, ibland i en lite större skog i "inlandet". Nästa söndag blir det lite hårdkörning. Ska springa en ekiden som är en stafett på 6 sträckor över en marathon-distans: 5km, 10km, 5km, 10km, 5km, 7.195km. Jag tar en 10km-sträcka, då får jag se om jag kan slå ett milrekord, för det ska vara ganska platt. Men man har ju en pinne att bära på också...

Hitta tillbaka

10km/5:587
187/170
Känner att jag behöver hitta tillbaka till glädjen i löpningen. Ett sätt är att ha bra ljudböcker. Ett annat är att ha sällskap. Ett annat är att slå rekord. Den gemensamma nämnaren är att glömma bort att man faktiskt löper. Häromdagen påminde Johanna om varför jag anmält mig till Lidingöloppet. Inte för att det är kul att springa, utan för att vara tvingad att träna.

Saint-Cézaire-sur-Siagne

Nästan så att jag kunde haft stavar med mig här... Promenad med GPS. Började i byhålan med det simpla namnet Saint-Cézaire-sur-Siagne som ligger 475m ö.h. Det är en typisk så kallad "village perché", upphöjd by.

Sen ner till La Siagne på ca 200m ö.h. La Siagne som alltså är en å/älv/flod som Saint-Cézaire ligger på (sur), osäker på vad som är den rätta svenska benämningen för detta vattendrag . Sen upp på andra sidan dalen och sen ner igen och så upp igen. Lite hjärndöd sträcka. Men ganska fint. Sprang till och med lite när det var platt i mina ecco-sandaler.

9km / 14:16.

Garmin mäter väl bara distansen rakt uppifrån, ju mer kuperade sträckor, desto större fel i mätningen va?

Asså jag tränar

Man har alltid tid! Det handlar bara om prioriteringar. Förutom att träna är det ju också kul att jobba, sova och titta på tv liggandes. Så vad ska man göra?

Ett bra immunförsvar mår bra av att träna 2 gånger i veckan har jag hört. Sedan går det utför. Mer träning och jag blir sjuk. Mindre träning och jag blir också sjuk, det som hänt nu. Skyller delvis på den äckliga lunchkosten på stureplan. Blir en del kall mat för 85 kr, tex Kyckling, potatis i senapsfrön och gröna bönor(take away).

Det här är streetwiev från min senaste runda. Jag var sjuk, men sprang ändå. Runheim style.